Mitt foto
http://rolfrasmusson.se

tisdag 17 februari 2015

Massmedia göder ytterlighetsideologier genom förtigande av hjärnforskningens rön



Att använda ord som ”man”, ”person”,  ”demonstrant”,  ”aktivist” där det rätteligen borde heta ”yngling” eller ”tonåring” är ett sätt att för allmänheten undanhålla vad modern hjärnforskning visat.

Hjärnforskningen har sedan 2000-talets första decennium gjort viktiga framsteg beträffande förståelsen  av hjärnans utveckling under människolivets första fjärdedel.
Forskare som Åke Pålshammar och Torkel Klingberg har också gjort berömvärda insatser för att sprida denna kunskap till såväl makthavare som allmänhet. Det är naturligtvis viktigt att detta också leder till att våra politiker åtminstone börjar överväga åtgärder.

Det förefaller som om politiker, administratörer, journalister och opinionsbildare fortfarande inte bryr sig  eller kanske rent av  inte känner till att ungdomar upp till 25-årsåldern ännu inte har den vuxnes omdöme och impulskontroll och att förmågan att känna empati är outvecklad beroende på att hjärnans frontallob hos den unga individen inte når sin fulla utveckling förrän några år upp i tjugoårsåldern.                                                                                   

Ungdomen är varken bättre eller sämre än den alltid har varit. Det är alltså meningslöst att klandra unga människor  för beteenden som helt enkelt beror på ett led i hjärnans utveckling. Klandra i stället de vuxna som inte sätter gränser.

Att ägna uppmärksamhet åt detta är inte uttryck för en negativ syn på ungdom utan istället en nödvändighet på grund av de faktiska omständigheter som vetenskapligt påvisats.
Däremot är det angeläget att samhället garderar sig mot de skador som unga människor kan åsamka sig själva och sin omgivning under denna fas av livet.

Trots vad modern hjärnforskning visat, framföres från vissa håll anspråk på en ytterligare sänkt rösträtts- och myndighetsålder. Genom låg valbarhetsålder tilldelas ofta unga personer ansvar som kräver en empatisk förmåga och ett omdöme som av naturliga skäl saknas.

Det är inte svårt  att finna exempel på ungdomsbeteenden som forskningen förklarat skälen till.

Rekrytering till IS och andra terrororganisationer sker praktiskt taget uteslutande från manlig ungdom under 25 år

Det är nära nog undantagslöst ungdom och i en del fall barn som agerar så att demonstrationer urartar till gatuvåld och förstörelse.

I TV-inslag från sk läktarvåld vid fotbollsarenor har var och en kunnat konstatera att flertalet av deltagarna är mycket unga.

Det är uppenbart att fundamentalistiska religioner eller extrema politiska ideologier med grovt förenklade lösningar av komplicerade problem och har särskilt lätt att få fäste bland de yngre. 
Ett exempel på detta som alla tv-tittare  för ett halvår sedan kunde bevittna var när radikal vänsterungdom ville förhindra SD-politikers tillträde till sjukhuset i Malmö.
Som alla kunde bevittna var flertalet deltagare tonåringar och några troligen mellanstadiebarn.

Även om de flesta av oss inte vet mycket om hjärnans frontallob, nervcellernas myelinisering, amygdala, hypotalamus och limbiska systemet, bör man var på det klara med att beteendet hos den unge är en konsekvens av ett led i  hjärnans utveckling.

”Tonårshjärnan, risk och sex” av Åke Pålshammar i Läkartidningen, nr 6, 2010.
Torkel Klingberg : Den lärande hjärnan

Åtskilligt i detta ämne står att finna på webben. Använd Google eller andra sökmotorer!