Att använda ord som ”man”,
”person”, ”demonstrant”, ”aktivist” där det rätteligen borde heta
”yngling” eller ”tonåring” är ett sätt att för allmänheten undanhålla
vad modern hjärnforskning visat.
Hjärnforskningen har sedan
2000-talets första decennium gjort viktiga framsteg beträffande
förståelsen av hjärnans utveckling
under människolivets första fjärdedel.
Forskare som Åke Pålshammar
och Torkel Klingberg har också gjort berömvärda insatser för att sprida denna
kunskap till såväl makthavare som allmänhet. Det är naturligtvis viktigt att
detta också leder till att våra politiker åtminstone börjar överväga åtgärder.
Det förefaller som om
politiker, administratörer, journalister och opinionsbildare fortfarande inte
bryr sig eller kanske rent av inte känner till att ungdomar upp till
25-årsåldern ännu inte har den vuxnes omdöme och impulskontroll och att
förmågan att känna empati är outvecklad beroende på att hjärnans frontallob hos
den unga individen inte når sin fulla utveckling förrän några år upp i
tjugoårsåldern.
Ungdomen är varken bättre
eller sämre än den alltid har varit. Det är alltså meningslöst att klandra unga
människor för beteenden som helt enkelt
beror på ett led i hjärnans utveckling. Klandra i stället de vuxna som inte
sätter gränser.
Att ägna uppmärksamhet åt
detta är inte uttryck för en negativ syn på ungdom utan istället en nödvändighet
på grund av de faktiska omständigheter som vetenskapligt påvisats.
Däremot är det angeläget att
samhället garderar sig mot de skador som unga människor kan åsamka sig själva
och sin omgivning under denna fas av livet.
Trots vad modern hjärnforskning
visat, framföres från vissa håll anspråk på en ytterligare sänkt rösträtts- och
myndighetsålder. Genom låg valbarhetsålder tilldelas ofta unga personer ansvar
som kräver en empatisk förmåga och ett omdöme som av naturliga skäl saknas.
Det är inte svårt att finna exempel på ungdomsbeteenden som
forskningen förklarat skälen till.
Rekrytering till IS och andra
terrororganisationer sker praktiskt taget uteslutande från manlig ungdom under
25 år
Det är nära nog undantagslöst
ungdom och i en del fall barn som agerar så att demonstrationer urartar till
gatuvåld och förstörelse.
I TV-inslag från sk läktarvåld
vid fotbollsarenor har var och en kunnat konstatera att flertalet av deltagarna är
mycket unga.
Det är uppenbart att
fundamentalistiska religioner eller extrema politiska ideologier med grovt förenklade
lösningar av komplicerade problem och har särskilt lätt att få fäste bland de
yngre.
Ett exempel på detta som alla tv-tittare för ett halvår sedan kunde bevittna var när radikal vänsterungdom
ville förhindra SD-politikers tillträde till sjukhuset i Malmö.
Som alla kunde bevittna var
flertalet deltagare tonåringar och några troligen mellanstadiebarn.
Även om de flesta av oss inte
vet mycket om hjärnans frontallob, nervcellernas myelinisering, amygdala, hypotalamus och limbiska
systemet, bör man var på det klara med att beteendet hos den unge är en
konsekvens av ett led i hjärnans utveckling.
”Tonårshjärnan, risk och sex” av Åke Pålshammar i
Läkartidningen, nr 6, 2010.
Torkel Klingberg : Den lärande
hjärnan
Åtskilligt i detta ämne står att finna på webben. Använd Google eller andra sökmotorer!
